Jag och Daniel åkte även en dag till Feni för att besöka en pappersanläggning där för att mäta lite temperaturer och liknande, men även för att jag skulle få se hur det går till. Resan började från Dhaka tidigt på morgonen för att försöka hinna före morgontrafiken.
När vi kom tillbaka till Dhaka förstod jag varför vi åkt så tidigt, det tog ca 3 timmar till Feni, men ca 6 timmar tillbaka. Väl på plats fick vi träffa föreståndaren som sedan visade oss runt på anläggningen.
Som du ser är processen uppdelar i flera steg, och jag kommer nedan visa bilder på alla steg.
Först fick vi se rå materialet – jute som de använder för att göra papper. De använder i viss mån även bomull och silke men det mesta pappret görs av jutefibrer.
Efter att fibrerna har blivit malda, skurna, runtfrästa i nån maskin och tvättade är de redo att blandas till en pappersmassa, en process som tar flera timmar.
När massan är klar flyttas den över till olika lagringskärl.
I det vänstra systemet kunde kärlen tömmas genom en kran, men i de högra kärlen var en kvinna tvungen att hämta upp massan i en hink.
Innan de kunde göra papper var man sedan tvungen att blanda ut massan med vätska för att få rätt konsistens. Papprets tjocklek beror i mycket på koncentrationen av pappersmassa i blandningen så det får inte skilja sig för mycket mellan ett papper och de andra. Det betyder att de måste röra om på nytt med jämna mellanrum för att hålla en jämn koncentration.
Mellan varje papper lägger de sedan ett tygstycke för att kunna skilja papperna från varandra efter att de pressats.
Kvinnorna lägger sedan upp flera balar med papper i en pressmaskin, varje “hög” med papper är så tung att de måste vara mellan 5-10 kvinnor för att lyfta den.
Kvinnan som ansvarar för pressningen av pappret jobbar i flera omgångar och lägger in fler träpinnar för att kunna pressa ut ännu mer papper ur pappret. Ju mer vatten som försvinner i detta steget desto minder energi måste torkas bort i den slutgiltiga torkningen.
Den slutgiltiga torkprocessen var självklart den intressantaste för min del, och då särskilt vilken temperatur som ytan hade för att torka pappret. Tyvärr fick jag aldrig veta hur snabbt ugnarna idag kommer upp i full torktemp men ska försöka få reda på det när jag vet hur snabbt min anläggning kommer upp i de nödvändiga 60 C.
Silkespapper och tunt papper torkades direkt i solen på metallplattor så länge det inte var för regnigt väder.
Slutligen godkändes papprets kvalité av en äldre erfaren kvinna innan det gick vidare till produktion där de gjorde boxar, lamphållare, anteckningsböcker och mycket annat.
Vi fick även möjlighet att mycket kort besöka en större anläggning som verkar vara mer industrialiserad. De hade över dubbla produktionen med samma antal anställda, men chefen där verkade inte så pigg på nått. Verkar inte som om han har nån att lämna över företaget till, som jag förstod det hela.
För fler bilder gå in på mitt Picasa album: Pappersproduction i Feni, Bangladesh
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar